Forskningsprojekt

En global inventering av körforskningen. En bibliografisk handledning.

Dr. phil. Ursula Geisler, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

I körforskningen behandlas bland annat körhistoriska, körpsykologiska, körmusikaliska, köretnologiska, körakustiska och/eller körsociologiska teman samt frågor om körledning och kör och hälsa. Forskningsområdet är lika diversifierat som körlivet är mångfaldigt. Forskning om kör och körsång som fenomen har funnits i Sverige i varierande omfattning. Särskilt från och med mitten på 1980-talet uppmärksammades körsången från flera håll. En numera etablerad forskningsriktning studerar körakustiska frågor, och även barnsången har fått specifik uppmärksamhet. Att körsång är förankrad i det sakrala och det sekulära speglas i musikhistoriska forskningsteman. En global inventering av körforskningen skall hjälpa till att kunna orientera sig i forskningsdjungeln och att placera körforskningen i Sverige i ett större sammanhang. Detta projekt går ut på att utreda vilken körforskning som finns och vilka spår den har satt i vetenskaplig litteratur. Resultatet kommer att publiceras i form av en kommenterad bibliografisk handledning, där även sökstrategier och -utmaningar tas upp.

Hur är konstnärligt ledarskap i körarbete sammansatt?

Pia Bygdéus, doktorand i musikpedagogik, Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet

Mitt intresse för konstnärligt ledarskap har föranlett två tidigare uppsatser inom ramen för musikpedagogik. Under tiden som doktorand vill jag få ytterligare möjligheter att fördjupa, synliggöra frågor kring körledarskap och arbetar utifrån rubriken:

Mitt ledarskap – Gruppens möjlighet, Gruppens potential – Mina verktyg.

En studie i konstnärligt ledarskap sett ur körpedagogens perspektiv i möten mellan musik och pedagogik.

Jaget, gruppen, sociala interaktioner, symbolisk interaktionism, tyst kunskap, mina förväntningar på mig själv och andra står i centrum. Vad går att synliggöra och därmed ge möjligheter till vidare diskussion och utveckling?

Ett hermeneutiskt arbetssätt utgör metoden, som går ut på att ytterligare förstå och tolka mitt undersökningsmaterial. Min empiri utgår från körledaren och de olika relationer körledaren har i det konstnärliga arbetet som utgörs av arbetet med kören. Observationer, loggboksanteckningar, intervjuer, enkäter och reflektioner ger möjligheter att belysa och synliggöra konstnärligt ledarskap.

Välkommen att kontakta mig: pia.bygdeus@korcentrumsyd.se

Inside views on contemporary Swedish choral practice: music education and artistic research perspectives

PhD Karin Johansson, Malmö Academy of Music, Lund University

Contemporary choir singing in Sweden is a rich and multi-faceted phenomenon where many directions for development can be seen, such as the traditional/professional four-part choirs, all male/all female choirs, children/youth/senior choirs, business choirs, health choirs, scenic choirs, political choirs and so on. The complexity of choral work as a research object in music education and artistic research, in all its different aspects, thus points to interesting possibilities for theoretical and methodological development. In the relatively young discipline of music education, Swedish research related to choir singing and choral practice is scarce, and in the even younger area of artistic research it is practically non-existent (Sandberg Jurström, 2009). In this project, a basic assumption is that situations of musical performance and education are overlapping.

While studies on arts and music education employ a variety of approaches (Bresler, 2007; Colwell & Richardson, 2002), research into higher musical education and artistic practice are expanding domains (Jörgensen, 2009). Here, choir singing and choral work are of a certain interest since musical knowledge development and production can be studied from multiple perspectives and in situations where aspects of performance and education overlap and interact. “Art is knowledge and the experience of artistic works means to take part in that knowledge”, says Gadamer (1997, p. 37). In the area of music, this points to how relationships with and connections to performers in the field of musical practice are central in studies that aim at unveiling dimensions of tacit knowledge (Polanyi, 1967) which in this case may be equalled to articulations of the non-conceptual forms of experience and knowledge that are present in the creative and learning processes of artistic work (Borgdorff, 2007). Central to studies of contemporary artistic work – practice-based research (Hannula, Suoranta and Vadén, 2005) – is to regard the practice as a meeting point for theory and practice where distinctions between method and process are transparent, research in art (Lilja, 2007).

Against this background and with an overarching socio-cultural perspective (Rogoff, 2003) an explorative study was conducted during the autumn of 2008. 26 established Swedish choir leaders representing different genres and contexts participated in qualitative in-depth interviews, with the aim of (i) exploring prominent performers’ inside perspectives on central and important topics related to choir, and (ii) mapping out research areas and questions with artistic and pedagogical relevance for the field of musical practice. The resulting material will be studied with activity theory as an analytical framework (Engeström, 1987; 2005), which means considering the described practice(s) as results of and existing in networks of culturally and historically generated tensions or contradictions.

References

Borgdorff, H. (2007). The debate on research in the arts. Focus on artistic research and development. Bergen: Bergen National Academy of the Arts.

Bresler, L. (Ed.) (2007). International handbook of research in arts education. Dordrecht: Springer.

Colwell, R., & Richardson, C. (Eds.) (2002). The new handbook of research on music teaching and learning. Oxford: Oxford University Press.

Engeström, Y. (1987). Learning by expanding. Helsinki: Orienta-Konsultit Oy.

Engeström, Y. (2005). Developmental work research: Expanding activity theory in practice. Berlin: Lehmanns Media.

Gadamer, H. G. (1997). Sanning och metod [Truth and method]. Gothenburg: Daidalos.

Hannula, M., Suoranta, X. & Vadén, T. (2005). Artistic research – theories, methods and practices. Gothenburg: Art Monitor.

Jörgensen, H. (2009). Research into higher music education. Oslo: Novus Press.

Lilja, E. (2007). Close encounters – artists on artistic research. Stockholm: University College of Dance.

Polanyi, M. (1967). The tacit dimension. New York: Anchor Books.

Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. Oxford: Oxford University Press.

Sandberg Jurström, R. (2009). Att ge form åt musikaliska gestaltningar. En socialsemiotisk studie av körledares multimodala kommunikation i kör. [Shaping musical performances. A social semiotic study of choir conductors’ multimodal communication in choir]. Gothenburg: Art Monitor.

Kör i fokus

”Kör i fokus” är ett samarbetsprojekt mellan Ursula Geisler, forskarassistent i musikvetenskap, och Karin Johansson, forskarassistent i musikpedagogik. Geisler gör en inventering av forskningen på området i ett internationellt och historiskt perspektiv, Johansson av musikpedagogisk forskning med fokus på pedagogiska och konstnärliga frågeställningar.